Vid medicinsk fotvård tar fotterapeuten hand om problemet man har med foten, letar orsaker, förebygger och åtgärdar problemen.
Sjukdomar
Lågt främre valv: En försvagning kan uppkomma om ledbanden mellan metatarsalbenen förslappas, fotvalvet förlorar sin valvform, framfoten blir bredare och belastningsförmågan försämras. Kommer med åren och kan innebära smärta, förhårdnader bildas. Kan stödjas med hjälp av inlägg med pelott.
Hallux valgus: En ökad vinkling i stortåns grundled är vanligt förekommande, speciellt hos äldre damer. Ledbanden och musklerna i stortån mister sin förmåga att kontrollera stortåns ställning och det förvärrar ytterligare felställningen, eftersom tån fungerar på fel sätt. En inflammation kan uppkomma på ledens utsida pga. ökat tryck från skor Hallux valgus kan antingen vara ärftligt eller uppkomma efter en längre tids användande av för trånga skor. Kirurgi kan hjälpa.
Hammartå: Innebär en krökning av tårna i hammarställning och en motsvarande översträckning, leden styvnar. Vanligast i andra och tredje tån, det tvärsgående valvet sjunker samtidigt och det bildas förhårdnader och liktornar, nageln blir tjockare. Tåuträtare kan användas, besvärliga tår kan rätas ut på kirurgisk väg.
Mortons neurom: Smärtor som strålar från trakterna mellan 3-4 metatarsalbenet kommer oftast från en nerv som kommit i kläm, kan bli hjälpt av ett inlägg med pelott som frigör nerven. Om smärtorna fortsätter också i vila och ingen annan behandling hjälper, avlägsnas det förtjockande partiet av nerven på kirurgisk väg.
Lågt längsgående fotvalv: Plattfot (lågt fotvalv) kan antagligen vara medfött eller uppkomma senare i livet av en rad skilda orsaker ex. skelettdeformitet, skador på senor, leder eller muskler. Plattfothet kan ge upphov till belastningssmärtor i fötterna och underben, kan behandlas med fotriktiga skor och hålfotsinlägg.
Högt längsgående fotvalv: Vid högt fotvalv är foten ofta styv, ledband och senor är korta. Med anledning av fotens stelhet är dess stötupptagning ofta otillräcklig, eftersom all belastning tas upp under häl och tårnas grundleder uppkommer ofta problem över dessa områden. Med ett inlägg fördelas trycket över hela fotsulan, punktbelastning undviks.
Uttrampad hälkudde: Hälens stötdämpare består av fettstavar omgivna av ett starkt hölje. Vid stor belastning mot hälen, ex vid långvarigt stående/gående på hårt golv kan detta hölje skadas. Fettet trycks ut och stötdämpningen försämras, hälbenet närmar sig huden och smärta uppstår. Inlägg med hälkopp håller hälens fettkudde på plats under hälbenet.
Hälsmärta-plantar fasciit-hälsporre: Smärta under hälen som uppträder i stående/gående är ett vanligt tillstånd. Ofta kommer det relativt plötsligt. Typiska besvär, smärta i samband med de första stegen på morgonen eller efter vila. Ofta lindras smärtan när man är i rörelse, besvär ifrån senfästet i framkanten på hälbenet, är oftast en överbelastningsskada. Behandlas med sjukgymnastik, stretching ofta och avlastning med bra skor och inlägg.
Trötthets-, ömhetskänsla under foten: Dessa känslor är vanligt förekommande efter en hel dags stående eller gående, speciellt på hårda golv med dåliga skor. Kan ofta lindras genom att ge foten bra stöd samt en tillräcklig stötdämpning, fås genom hjälp av en stabil och stötupptagande sko samt någon typ av inlägg.
Ledförslitning: Brosket som täcker skelettbenen i en led kan försämras (artros). Vid rörelse av den aktuella leden kan smärtor uppkomma. För att minska rörelsen och på samma sätt minska smärtan kan stöd av något slag vara till hjälp. I foten kan ledrörelsen även minskas med en stel skosula.
Hudförändringar
Nagelförändringar
Egenvård
Vid köp av skor bör man vara medveten om fötternas uppbyggnad och form samt om vad skorna ska användas till. Det lönar sig att köpa skor på e.m. eftersom fötterna oftast svullnar under dagens lopp. Mät gärna fötterna och välj därefter rätt skostorlek, felaktiga skor kan förstöra fötterna och de är dessutom en säkerhetsrisk. Också stumporna bör vara av samma storlek som foten, rena strumpor varje dag är det idealiska. Naturmaterial är att föredra då svett kan upptas, de värmer då de är kallt och är svala när det är varmt. Strumporna får inte vara för spända, mjuk resår och inga hårda sömmar som kan ge skav.
Fottvätt är en del av den dagliga hygienen, varje tå tvättas skilt för sig och det enda som behövs är vatten. Fotbad används av medicinska orsaker eller i upp-piggande syfte, badtemperaturen bör vara 35-37`C, i ca 5 minuter. Använd gärna grönsåpa som är mild för huden samt mjukgörande. Torka fötterna omsorgsfullt och noga, inspektera samtidigt huden, tåmellan-rummen och naglarna. Fila fötterna och förhårdnader försiktigt med en sandpappersfil.
Klipp naglarna rakt och inte för korta när dem är mjuka. Smörj och massera gärna fötterna med en mjukgörande kräm.
Promenader är en bra och säker motionsform. Fötternas ställning och muskelstyrka påverkar hållningen, muskelsvaghet i nedre extremiteten kan vara orsak till svullna, trötta eller svettiga fötter. Övervikt, graviditet och vissa sjukdomar belastar fötterna. Daglig fotgymnastik stärker musklerna i fötterna. Det är viktigt att bevara och upprätthålla rörligheten i fotleden och tårna för att få en så normal gång som möjligt. Det är lättare att arbeta med leder och muskler om de är varma. Det är därför klokt att ta ett fotbad före träningspasset. Vissa rörelser är lättare att utföra i varmvatten. Man kan också ”värma upp” genom att lägga en tennisboll på golvet och rulla den fram och tillbaka under fotsulan. Bollen använder man sedan vid träningen.
Fotgymnastik förbättrar blodcirkulationen och rörligheten i foten. Här får du tips på några bra övningar att göra – helst varje dag.