Medicinsk fotvård

Vid medicinsk fotvård tar fotterapeuten hand om problemet man har med foten, letar orsaker, förebygger och åtgärdar problemen.

Sjukdomar

  • Psoriasis: Är en ärftlig kronisk sjukdom som kan drabba både hud och leder. Psoriasis består av små röda fläckar täckta med vita fjäll, som kan växa och täcka större områden av huden. Psoriasis smittar inte, går i skov och varierar mycket mellan olika individer. Att huden fjällar beror på en snabbare nybildning av de celler i huden som normalt vandrar ut och bildar vårt skyddande hornlager (ytterhuden). Även naglar kan påverkas och bli gropiga, tjocka och/eller porösa. Sprickbildning i handflator och på fotsulor kan vara mycket besvärande. Finns olika behandlingsmetoder, beroende på vilken form av psoriasis man har och hur utbredd sjukdomen är. Det finns olika former av invärtes- och utvärtes behandling och ljusbehandling.
  • Reumatism: Reumatism är en sammanfattande benämning på cirka 100 olika sjukdomar. I dag har minst en miljon svenskar någon form av reumatisk sjukdom. Reumatiska sjukdomar karaktäriseras vanligtvis med smärtor kring leder, muskler och skelett. Reumatiska sjukdomar kan drabba nästan hela kroppen, allt ifrån små blodkärl, leder, nerver, muskelfästen, inre organ till skelett med flera. Olika reumatiska sjukdomar drabbar olika delar av kroppen. Vi vet inte i dag varför man får reumatism. Viss del kan vara ärftliga anlag men det behövs också en utlösande faktor. Denna faktor kan vara virus, bakterier eller andra tillfällen då kroppen utsatts för stora påfrestningar såsom till exempel graviditet, skilsmässa eller långvarig stress. De flesta reumatiska sjukdomar är inflammatoriska, det vill säga att en inflammation i kroppen driver sjukdomen. Tecken på inflammation är smärta, rodnad, värmeökning, svullnad och nedsatt funktion. Om ledinflammationen blir långdragen kan processen leda till skador av ledbrosket samt närliggande benvävnad och även stabiliserande ledband kan påverkas. Detta stör ledens funktion, den kan få dålig glidförmåga med smärtor, instabilitet och kanske felställningar som följd. Vissa reumatiska sjukdomar är livslånga och går i skov, det vill säga att man har sjukdomsperioder som kan variera i intensitet och man kan ha besvärsfria perioder där emellan. Det gemensamma för nästan alla reumatiska sjukdomar är smärta.
  • Diabetes: Diabetes är inte en utan flera olika sjukdomar med olika orsaker. Den gemensamma nämnaren är att sockerhalten i blodet är för hög. Därför har diabetes tidigare kallats för sockersjuka. De två mest kända och vanliga formerna är typ 1 och typ 2. Typ 1 kallas också för barn- eller ungdomsdiabetes därför att den oftast bryter ut i barndomen. Efter långvarig diabetes kan man få komplikationer av sin sjukdom som kan ge problem med fötterna på grund av skador i nerverna och blodkärlen. Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin hälsa. Personer med diabetes drabbas oftare av problem med försämrad känsel och dålig cirkulation i fötterna, det orsakar problem som torr hud, sprickor på hälarna, sår och förhårdnader. En del personer med diabetes kan få nervskador i fötterna som orsakar känselnedsättningar och nerverna förlorar sin funktionsförmåga, fötternas känslighet för temperatur, tryck och smärta blir mindre eller försvinner. Ex. hett vatten vid fotbad kan orsaka brännskador utan att du märker det. Fötterna kan skadas om exempelvis det uppstår skavsår och blåsor för att skorna är för trånga och känner ej om du trampar på ett vasst föremål mm. Förlusten av känseln i fötterna gör att huden blir väldigt utsatt och kan skadas utan att du lägger märke till det. Om det sker kan du drabbas av smärtsamma fotsår och långsam sårläkning.



Nedsjunket främre valv

Vanliga fotproblem

  • Framfot

Lågt främre valv: En försvagning kan uppkomma om ledbanden mellan metatarsalbenen förslappas, fotvalvet förlorar sin valvform, framfoten blir bredare och belastningsförmågan försämras. Kommer med åren och kan innebära smärta, förhårdnader bildas. Kan stödjas med hjälp av inlägg med pelott.

Hallux valgus: En ökad vinkling i stortåns grundled är vanligt förekommande, speciellt hos äldre damer. Ledbanden och musklerna i stortån mister sin förmåga att kontrollera stortåns ställning och det förvärrar ytterligare felställningen, eftersom tån fungerar på fel sätt. En inflammation kan uppkomma på ledens utsida pga. ökat tryck från skor Hallux valgus kan antingen vara ärftligt eller uppkomma efter en längre tids användande av för trånga skor. Kirurgi kan hjälpa.

Hammartå: Innebär en krökning av tårna i hammarställning och en motsvarande översträckning, leden styvnar. Vanligast i andra och tredje tån, det tvärsgående valvet sjunker samtidigt och det bildas förhårdnader och liktornar, nageln blir tjockare. Tåuträtare kan användas, besvärliga tår kan rätas ut på kirurgisk väg.

Mortons neurom: Smärtor som strålar från trakterna mellan 3-4 metatarsalbenet kommer oftast från en nerv som kommit i kläm, kan bli hjälpt av ett inlägg med pelott som frigör nerven. Om smärtorna fortsätter också i vila och ingen annan behandling hjälper, avlägsnas det förtjockande partiet av nerven på kirurgisk väg.

  • Mellanfot

Lågt längsgående fotvalv: Plattfot (lågt fotvalv) kan antagligen vara medfött eller uppkomma senare i livet av en rad skilda orsaker ex. skelettdeformitet, skador på senor, leder eller muskler. Plattfothet kan ge upphov till belastningssmärtor i fötterna och underben, kan behandlas med fotriktiga skor och hålfotsinlägg.

Högt längsgående fotvalv: Vid högt fotvalv är foten ofta styv, ledband och senor är korta. Med anledning av fotens stelhet är dess stötupptagning ofta otillräcklig, eftersom all belastning tas upp under häl och tårnas grundleder uppkommer ofta problem över dessa områden. Med ett inlägg fördelas trycket över hela fotsulan, punktbelastning undviks.

  • Bakfot

Uttrampad hälkudde: Hälens stötdämpare består av fettstavar omgivna av ett starkt hölje. Vid stor belastning mot hälen, ex vid långvarigt stående/gående på hårt golv kan detta hölje skadas. Fettet trycks ut och stötdämpningen försämras, hälbenet närmar sig huden och smärta uppstår. Inlägg med hälkopp håller hälens fettkudde på plats under hälbenet.

Hälsmärta-plantar fasciit-hälsporre: Smärta under hälen som uppträder i stående/gående är ett vanligt tillstånd. Ofta kommer det relativt plötsligt. Typiska besvär, smärta i samband med de första stegen på morgonen eller efter vila. Ofta lindras smärtan när man är i rörelse, besvär ifrån senfästet i framkanten på hälbenet, är oftast en överbelastningsskada. Behandlas med sjukgymnastik, stretching ofta och avlastning med bra skor och inlägg.

Trötthets-, ömhetskänsla under foten: Dessa känslor är vanligt förekommande efter en hel dags stående eller gående, speciellt på hårda golv med dåliga skor. Kan ofta lindras genom att ge foten bra stöd samt en tillräcklig stötdämpning, fås genom hjälp av en stabil och stötupptagande sko samt någon typ av inlägg.

Ledförslitning: Brosket som täcker skelettbenen i en led kan försämras (artros). Vid rörelse av den aktuella leden kan smärtor uppkomma. För att minska rörelsen och på samma sätt minska smärtan kan stöd av något slag vara till hjälp. I foten kan ledrörelsen även minskas med en stel skosula.

 

Bild 1 Bild 1 Bild 1 Bild 1 Bild 1 Liktorn

Hudförändringar 

  • Eksem: Inflammation i huden kallas dermatit eller eksem och är ett samlingsnamn för flera olika hudsjukdomar. Som kan ge symtom som blåsor, rodnad knottror, fjäll, sprickor och utslag, smittar inte. Orsaker kan vara ärftligt, allergi eller kontakteksem där huden varit i kontakt med irriterande ämnen.
  • Förhårdnad: Innebär en tillväxt av hudens yttersta lager, hornhuden och när den utsätts för överbelastning reagerar kroppen med att bilda tjockare hornlager. Den känns som en rund, skarpt avgränsad, hård och oelastisk upphöjning. I svåra fall kan de bli ömma och smärtsamma och gynnar uppkomsten av bl.a. liktornar, vårtor, hudsprickor, blåsor eller blödningar.
  • Liktorn: Är kilformade, skarpt avgränsande hudförhårdnader som känns som knappar, uppstår där huden kommer i kläm mellan inre och yttre tryck. De kan vara hårda eller mjuka, beroende på huden och sitt läge, en liktorn kan göra väldigt ont.
  • Fotvårtor: Är godartade hudtumörer som orsakas av virus, vävnaden i en vårta är porös och blomkålsaktig och det finns ofta svarta små prickar i en vårta (blodkärl). Vårtor på fotsulan som utsätts för tryck befinner sig i nivå med huden och kan vara smärtsamma då de växer inåt och omges ofta av förhårdnader. Vårtor smittar genom direkt hudkontakt som indirekt, till exempel på golvet i en gymnastiksal, duschrum mm. Skadad hud, fuktiga och varma fötter och barfotagång i offentliga lokaler ökar utsattheten för vårtsmitta. Vårtor försvinner med tiden, utan behandling men kan ta lång tid, upp till flera år.

Nagelförändringar

  • Kartnagel: Är kraftigt förtjockad nagel, oftast stortån. Orsakas av skador på nagelroten genom tryck, slag, inflammationer, ärftliga anlag och dålig blodcirkulation. Ofta är den jämn och utan deformiteter men den kan vara glanslös, den kan också vara ojämn, randig och gul, brun eller gråsvart.
  • Nageltrång: Nagelns kanter skär in i huden runt nageln och ger upphov till smärta. Orsaker är skor med för trångt utrymme för tårna både på höjd och bredd. För små strumpor. Felklippta eller avrivna/fläkta naglar. För stora skor där foten glider fram och tillbaka. Medfödd ärftlig defekt av nagel.
  • Nagelsvamp: Symtomen på nagelsvamp är ojämnheter, färgförändringar som gul-bruna till vita och sprickor. Naglarna kan bli porösa, mjuka och falla i sönder, det kan dofta lite sött och fuktigt. Svampen orsakas av trauma eller slag på nageln. Nagelsvamp läker ej av sig själv utan måste behandlas. Risken att smittas ökar ju äldre man blir, det kan bero på försämrad cirkulation, diabetes, upprepade nageltrauma. Personer med nedsatt immunförsvar, genetiskt anlag, lokala omständigheter som fukt, värme och instängda miljöer är också bidragande faktorer. Nagelsvamp är väldigt envist och svårbehandlat. Vid kraftigt angrepp ges tablettbehandling i 3 månader. När en mindre del är påverkad används medicinskt lack i 6-12 månader. Ibland används bägge behandlingsformerna tillsammans.
Fotgymnastik

Egenvård

  •  Skor och strumpor

Vid köp av skor bör man vara medveten om fötternas uppbyggnad och form samt om vad skorna ska användas till. Det lönar sig att köpa skor på e.m. eftersom fötterna oftast svullnar under dagens lopp. Mät gärna fötterna och välj därefter rätt skostorlek, felaktiga skor kan förstöra fötterna och de är dessutom en säkerhetsrisk. Också stumporna bör vara av samma storlek som foten, rena strumpor varje dag är det idealiska. Naturmaterial är att föredra då svett kan upptas, de värmer då de är kallt och är svala när det är varmt. Strumporna får inte vara för spända, mjuk resår och inga hårda sömmar som kan ge skav.

  • Fothygien

Fottvätt är en del av den dagliga hygienen, varje tå tvättas skilt för sig och det enda som behövs är vatten. Fotbad används av medicinska orsaker eller i upp-piggande syfte, badtemperaturen bör vara 35-37`C, i ca 5 minuter. Använd gärna grönsåpa som är mild för huden samt mjukgörande. Torka fötterna omsorgsfullt och noga, inspektera samtidigt huden, tåmellan-rummen och naglarna. Fila fötterna och förhårdnader försiktigt med en sandpappersfil.

Klipp naglarna rakt och inte för korta när dem är mjuka. Smörj och massera gärna fötterna med en mjukgörande kräm.

  • Fotgymnastik

Promenader är en bra och säker motionsform. Fötternas ställning och muskelstyrka påverkar hållningen, muskelsvaghet i nedre extremiteten kan vara orsak till svullna, trötta eller svettiga fötter. Övervikt, graviditet och vissa sjukdomar belastar fötterna. Daglig fotgymnastik stärker musklerna i fötterna. Det är viktigt att bevara och upprätthålla rörligheten i fotleden och tårna för att få en så normal gång som möjligt. Det är lättare att arbeta med leder och muskler om de är varma. Det är därför klokt att ta ett fotbad före träningspasset. Vissa rörelser är lättare att utföra i varmvatten. Man kan också ”värma upp” genom att lägga en tennisboll på golvet och rulla den fram och tillbaka under fotsulan. Bollen använder man sedan vid träningen.

Fotgymnastik förbättrar blodcirkulationen och rörligheten i foten. Här får du tips på några bra övningar att göra – helst varje dag.

  •  1. Knip ihop tårna.
  • 2. Spreta med tårna.
  • 3. Lyft hälarna uppåt.
  • 4. Trampa symaskin.
  • 5. Gör cirklar utåt och inåt.
  • 6. Lägg en boll under foten och rulla den